Målsägandebiträdet

I Danmark infördes lagstiftning om rättsligt biträde till brottsoffer 1980. 1981 infördes liknande lagstiftning i Norge. Brottsoffrets särskilda rätt till en egen advokat (som i Danmark och Norge kallas bistandsadvokat och i Sverige kallas målsägandebiträde) infördes i svensk lagstiftning 1988.

Den här texten fokuserar på målsägandebiträdets roll i förhållande till diskriminering och våld mot kvinnor.

 

Att begära att en förundersökning återupptas

Utöver målsägandebiträdets vanliga arbetsuppgifter (som du kan läsa mer om här) kan det ibland vara aktuellt att begära omprövning och överprövning när polis eller åklagare beslutar att lägga ner en förundersökning. Ibland går det, ibland går det inte. Det kan vara svårt att korrigera brister i en förundersökning i efterhand.

Amnesty International har riktat skarp kritik mot sexualbrottsutredningarna i rapporten Time For Change. Även åklagarna i Göteborg tycker att var femte polisledd förundersökning innehåller så allvarliga brister att de skickas tillbaka till polisen.

 

Brottsoffers reaktioner

Okunskap om brottsoffers överlevnadsstrategier - kamp, flykt eller paralysering (frozen fright) - raserar ofta kvaliteten på förundersökningar om vålds- och sexualbrott (Frågan "Om du var så rädd, varför gjorde du inget?" och den underförstådda idén om att "Hon var ju ihop med honom, klart hon var med på det").

Sedan 2015 har dock vetenskaplig kunskap smugit sig in i domstolsvärlden. Svea hovrätts dom mot Jean-Claude Arnault (mål nr B 9085-18, meddelad 2018-12-03) är ett exempel på avgöranden där frozen fright tas upp som ett vetenskapligt påvisbart faktum. Hovrätten skriver: "Inom forskningen och bland medicinsk expertis brukar detta reflexmässiga sätt som vissa människor reagerar på betecknas ’spela död’-reflexen eller i internationella sammanhang 'frozen fright pattern'."

I en annan dom, också om våldtäkt (B 1617-15, dom meddelad 2015-05-13), skriver samma hovrätt att målsäganden hade drabbats av allvarlig rädsla och frozen fright. I domen står det, apropå målsägandens berättelse: ”Det kändes som att hon skulle dö, har hon berättat”. Den beskrivningen känner jag - och säkert många andra målsägandebiträden - igen från ärenden vi själva har jobbat med.

I ytterligare ett avgörande (mål nr B 178-19, dom meddelad 2019-02-22) fäster Svea hovrätt vikt vid "det relativt vanliga fenomenet frozen fright-tillstånd som kan drabba kvinnor och andra som utsätts för övergrepp". Med andra ord: det handlar om naturliga reaktioner, som alla aktörer i brottmålsprocessen - från poliser till advokater - måste ha kunskap om.

 

Sexualbrott och dödligt våld mot kvinnor

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor i en parrelation uppgick till 22 fall 2018 - 67 % av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor. Räknas före detta flickvänner och fruar in rör det sig om 26 fall - 24 % av samtliga konstaterade 108 fall av dödligt våld 2018. Gärningsmän som tar livet av en kvinna de har eller har haft en relation med står alltså för en fjärdedel av alla mord och dråp som begås i Sverige.

1965 blev våldtäkt inom äktenskapet olagligt. Likväl konstaterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) att "det är vanligt att offer och gärningsman har eller har haft en nära relation". 60 % av anmälda våldtäkter sker "i någon av de berörda personernas bostad". De här anmälningarna om sexuellt våld sker oftast först i samband med att andra vålds- och kvinnofridsbrott anmäls - sexualbrotten ingår ofta "i ett mönster av utsatthet", konstaterar BRÅ. (I fråga om partnermisshandel kan nämnas att i utredningen Slagen dam uppgav 46 % av 1 416 kvinnor som svarade på frågan varför de inte anmälde senaste gången de utsattes för våld att "de tyckte händelsen var för obetydlig".)

När det gäller antalet våldtäktsmän som döms har tiden stått still i mer än femtio år: "Sedan brottsbalken infördes 1965 har det i Sverige aldrig dömts fler än 200 gärningsmän för våldtäkt något enskilt år", konstaterade juridikprofessorn Christian Diesen 2007. Även därefter har antalet varit i princip oförändrat: 2007 dömdes 216 gärningsmän (ett rekordhögt antal), 2017 dömdes 190. Det som har ökat sedan 1965 är antalet kvinnor som anmäler, i förhoppning att de ska få hjälp.

 

Varför behövs målsägandebiträden?

Utifrån det som beskrivs ovan är det ingen överdrift att påstå att målsägandebiträdet har en central roll i brottmålsprocessen när det gäller att företräda utsatta kvinnor.

Att föra talan om skadestånd (brottsskadeersättning) är en av biträdets viktigaste uppgifter. Som advokat bör du definitivt alltid yrka på så hög brottskadeersättning som möjligt och därmed bidra till rättspraxis. Inte minst eftersom rättssociologen Karl Dahlstrands enkät med 1 400 personer visar att brottsoffer och allmänheten är överens om att skadestånden i brottmål borde vara högre.

 

Kravet på kunskaper, erfarenhet och särskild lämplighet

Kravet på kompetens för målsägandebiträden, och därmed målsägandebiträdets status, höjdes 2018. Då skärptes kraven på vem som får utses enligt lagen om målsägandebiträde. För det första ska det vara en utbildad jurist. För det andra ska det vara en jurist som på grund av sina kunskaper och erfarenheter och även i övrigt är särskilt lämplig för uppdraget.